Punken som samhällskritik

Punken som samhällskritik

Posted by on maj 12, 2018 in Scams

Punken som samhällskritik

Inom ett par år fanns det hundratals band i Storbritannien. Alla som beskrev hur de tolkade punken. Vid slutet av 70-talet så kom bandet Crass att bli minst sagt några av de som influerade den kommande punken under generationer. De skrek ut: punken är död. Länge leve punken. Så när Sex Pistols kom att slå igenom kom de att fortsätta sprida budskapet som hade formats för flera år sedan. De fortsatte att inspirera. De fortsatte att ta musiken till nya höjder. Och de fortsatte att provocera. För det var kanske främst det – provokationen. Det här var något som kom att göra föräldrar arga, lärare oroliga och politiker som krävde reformer. Det här var helt enkelt något som rubbade den brittiska bilden av vad det innebar att vara från Storbritannien.

Rockmusiken närmar sig punken

Rockmusiken kom även den att anpassa sig mot punken. Artister som Public Enemy, Tricky och the Prodigy tog även in inslag av punkmusiken för att fortsätta göra musik. De menade att punken inte var en typ av musik, utan en kombination av flera olika stilar. Gick det att sätta fingret på vad punk var? Nej menade dem. Istället var det känslan. Glöden. Passionen. Det fanns de som gick emot etablissemanget och de som satte sig i deras knän. Och punken stod i förledet för de som stred för dem som vägrade att placera sig i ett fack. De som vägrade bli som sina föräldrar

Pandoras box öppnar sig

Men paradoxen var att punken skapade just det som de försökte att gå emot. De satte personer i fack. De byggde att samhälle av personer som var likadana. Lyssnade på samma musik, hade samma åsikter och uttryckte samma kritik mot samhället. Vare sig de var på vänsterkanten eller liberaler så tyckte de en och samma sak: vad deras föräldrar var, var inte vad vi vill bli. Och det var precis det som punken skrek ut. De var trötta på arbetarklassen som satte sig i knät på sina arbetsgivare. De skulle göra uppror och protestera mot alla de orättvisorna som hade visat sig i landet. De vägrade bli vad deras föräldrar var. Och hela världen skulle veta det.

Musiken förändras i takt med åren

Om en 11-åring idag börjar att lyssna på Green Day så öppnar det upp en dörr för tusentals andra artister i samma genre. Det är som pandoras box ur vilken en miljon idéer flyger ut samtidigt. Idag har inte punken samma kaliber längre. Inte samma potential att organisera personer runt om i världen. Andra kulturer har istället tagit över. Idag är det hip-hop som generellt är mest samhällskritisk. Men det går att förklara. Det är nämligen så att 70-talets arbetarklassbarn som levde på existensminimum idag är föräldrarna till de barn som lyssnar på hip-hop. Det är helt enkelt en annan tid och i takt med att musiken förändras så förändras även våra preferenser. Inga ungdomar lyssnar längre på jazz. Och jazz var en gång i tiden även den något som pekade på etablissemanget och skrek: vi är inte som dig. Vi är något annorlunda. Och vi kommer att bli så stora att ni kommer att bli tvungna att lyssna på oss.